inte-attraherad-av-partner

Jag har herpes – hur ska jag någonsin kunna hitta en pojkvän?

Hej Lustfyllt,

Först vill jag tacka för det underbara jobb ni gör med er webbtidning. Jag älskar det raka och ärliga sättet ni författar och publicerar artiklar på och det är faktiskt tack vare er positiva och lekfulla attityd till sex som jag har mod nog att skriva detta mail till er. Det jag kommer berätta i detta mail har jag aldrig berättat för någon annan – någonsin. Som ni kommer förstå är det en stor del av mitt problem. Jag ber om ursäkt för att mitt mail kanske är långt, ni får gärna korta ner det om ni vill. Det viktigaste för mig är att det blir publicerat då jag är säkert på att fler människor sitter med samma problem i knät som jag gör och jag vill träda fram och säga att de inte är ensam. Kanske kan det skänka mod till någon.

När jag var 16 förlorade jag min oskuld till en pojke om jag växt upp på min lilla ort. Vi var inte kära i varandra, men vi tyckte båda att sex verkade som en kul grej och jag kände mig helt trygg med honom så vi gjorde det. Första gången var bra, så bra en första gång kan vara i min värld. Efteråt kände jag att sex var något underbart som jag ville upptäcka på fler sätt. Jag var väldigt nyfiken och jag skämdes aldrig för det. Vi fortsatte att ha sex sporadiskt när lusten föll på och det var alltid kul och fritt. Under det året vi var ”knullkompisar” kände jag mig lycklig varje gång vi hade sex, inte på ett romantiskt sätt, snarare på ett lustfyllt och erotiskt sätt. Jag fick gott om orgasmer, han också och allt var perfekt.

Efter ett år flyttade jag till en större stad för att söka jobb. Det tog inte lång tid innan jag hittade ett bra jobb och dessutom en söt kille på arbetsplatsen som jag genast började träffa på tu man hand. Naiv och blåögd följde jag med honom hem bara någon vecka efter att jag träffat honom första gången. Min sexlust var lika stor och omättlig som när jag bodde hemma och jag tror det drev mig naturligt till någon att ha sex med. Vi hade sex och det var okej, inte lika bra som sexet jag hade med min första partner, men fortfarande okej. På något sätt kändes han inte lika närvarande under sex som min första partner, men det fick gå.

Efter några veckor började jag märka av problem där nere. Jag fick sår och blåsor som gjorde väldigt ont. Jag kände mig rädd och förvirrad, men jag bestämde mig för att jag måste söka läkarvård när det inte gick över. Det tog inte lång tid innan jag fick meddelandet om att jag hade HSV-2 eller Herpes typ 2 – könsherpes. Jag kände mig helt knäckt. Det gjorde så ont och jag kände mig så hemsk, så smutsig och vidrig. Det värsta för mig var att få reda på att det inte finns något botemedel, bara halvdana sätt att lindra utslagen. Jag hade såklart hört om herpes innan, i skolan och så vidare, men jag trodde aldrig att jag skulle drabbas av det. Jag har alltid varit självsäker och bekväm med min kropp, men när jag fick reda på att jag hade herpes kunde jag knappast se mig själv i spegeln längre. Ibland duschade jag med trosor bara för att slippa se vad jag hade dragit på mig. Den första veckan efter att jag fått reda på att jag drabbats av herpes gick det så många tankar i mitt huvud. Jag tänkte på att jag kommer dras med detta hela livet. Jag tänkte att jag aldrig skulle kunna ha oskyddat sex igen. Jag funderade på hur det skulle bli om jag mötte en kille som såg mina utslag – gud vad pinsamt! Hur skulle jag någonsin kunna säga till en kille att jag har herpes? Vem skulle någonsin vilja vara tillsammans med någon som har herpes, någon som mig. Kommer jag någonsin hitta en kille att skaffa barn med, och hur blir det då?

Jag var då 18 år och idag är jag 26. Jag har inte haft sex på snart 8 år på grund av rädslan att föra viruset vidare och rädslan för att en kille skulle se mig när symptomen är som värst. Min sexlust är inte mindre och jag minns fortfarande hur underbart sex kan vara. Jag längtar efter att ha det fast jag inte förstår hur det ska gå till. Därför skriver jag till er. Jag vet att jag inte är ensam om att leva med herpes, så kanske kan ni ge lite råd om hur man kan tänka när det känns som att hela ens sexliv är över på grund av ett virus?

Jag kan avsluta mitt långa mail med att berätta att jag har börjat dejta en kille. Vi har bara varit på bio och tagit några fikor hittills, men det är mer än jag gjort på flera år. Jag vet inte hur jag ska förklara mitt dilemma för honom, men jag tar det när det kommer. Jag hoppas att han kommer förstå, men vi får se! Tack för att jag fick skriva av mig och tack för svar.

-Johanna


Hur ska jag hitta en partner när jag har herpes?


Tack för ditt fantastiska mail Johanna, det var en väldigt gripande läsning. Det är väldigt starkt av dig att ha mod nog att dela med dig av din historia till oss på Lustfyllt. Du har väldigt rätt i att du inte är ensam om att leva med detta problem. Enligt RFSU är herpes mycket vanligt i Sverige, faktum är att herpes är den näst vanligaste könssjukdomen efter kondylom [1]. Center for Disease Control and Prevention i USA säger att ungefär 16% av alla amerikaner bär på herpesviruset [2]! Bara omkring 20 procent av de som bär på herpesviruset vet om att de har herpes. 60 procent har symptom, men kopplar inte samman det med sjukdomen. Resterande 20 procent är helt eller nästan helt symptomfria. Detta gör herpes till en rätt lömsk könssjukdom som lätt sprider sig vidare.


3 saker du inte visste om herpes

En majoritet av jordens befolkning lever med herpes. Enligt en undersökning gjord av World Health Organization har ungefär 3.7 miljarder människor herpes (HSV-1) [5].


Trots att herpes är så pass ”vanligt” är det fortfarande ett väldigt känsligt ämne som är riktigt svårt att prata om för många människor, framförallt unga som drabbas har svårt att komma ut och berätta om sina känslor kring detta. Därför ska du ha en extra eloge för att du vågar träda fram och lyfta den här diskussionen till ytan där den kommer göra nytta!

Jag tror absolut det finns fler människor som du där ute Johanna, människor som undrar hur de ska hantera sin infektion, speciellt i relation med en partner som inte har herpes.

I din berättelse blir det uppenbart att du om någon är väl medveten om hur stigmatiserat herpes är i samhället, förmodligen den mest stigmatiserade könssjukdomen efter HIV/AIDS. Tack vare detta kan det vara psykologiskt och socialt förödande att drabbas av viruset [3]. Det är inte ovanligt att drabbade känner precis som du beskriver att du gör, att man tar ett totalt avstånd från fysisk intimitet och tänker att ens hela sexliv är över. Många känner att de hellre skippar sex och närhet helt och hållet för att slippa ”ta snacket” med en potentiell partner.

Hur har man ett normalt sexliv med herpes?

En bra början är alltid att söka hjälp och på så sätt få lite perspektiv på sitt problem med herpes. Problem blir lätt stora läskiga monster som känns omöjliga att övervinna när man måste tampas med dem i ensamhet. Därför är stödgrupper ett bra ställe att hitta fler människor som tampas med exakt samma problem som du gör. Stödgrupper för herpes finns inom de flesta landsting i Sverige, och finns det ingen där just du bor kanske det är en bra idé att starta en? Det finns olika stiftelser som kan ge ekonomiska bidrag och hör man av sig till sin kommun kan de säkert hjälpa en att gå vidare med sitt initiativ. Poängen är i alla fall att man inte ska behöva känna sig ensam med sin infektion, för det är man absolut inte. Om man inte är öppen för en stödgrupp utan fortfarande känner sig blyg och sårbar kanske det är bättre att prata med en samtalssköterska eller terapeut först. Att lätta sitt hjärta är det absolut viktigaste och hur man går tillväga för att göra det är upp till var och en. En snabb sökning på Google visar upp mängder med Svenskar som valt att anonymt blogga om sitt problem för att på så sätt skriva av sig och nå ut till andra drabbade.


Enligt Preventive Services Task Force (USPSTF) i USA finns det egentligen ingen poäng med att testa människor för herpes eftersom det (enligt dem) inte leder till några hälsoförbättringar hos de drabbade [4].


Att drabbas av herpes innebär inte jordens undergång, inte heller ditt sexlivs undergång. Som ett bevis på detta rekommenderar jag dig och alla som är drabbade av herpes att spana in Ella Dawsons artiklar och texter om detta ämne, framförallt hennes provokativa artikel Why I Love Telling People I Have Herpes som publicerades i Women’s Health förra året. Jag tycker också att du ska spana in hennes TED-snack, det kan du göra genom att klicka på playknappen längst upp i den här artikeln!

Jag älskar Ella Dawson eftersom hon – precis som jag – försöker främja en öppen och ärlig kommunikation om svåra eller tabubelagda ämnen. Hon verkar dessutom ha hittat ett framgångsrikt sätt att göra just det på! Eftersom hon själv bär på herpesviruset vet hon exakt hur det är att prata om det med andra människor och hon räds minsann inte orden. Den inställningen och förmågan att kommunicera som Ella uppvisar – inte minst i sitt TED-snack – är precis vad fler människor med herpes behöver utrusta sig med för att våga ta snacket med sin blivande partner och framförallt, göra snacket framgångsrikt. Det är ingen bra idé att låssas som att man inte har infektionen och bara sprida den vidare utan att tänka sig för. Det är inte rätt att beröva en människa möjligheten att välja om han/hon vill utsätta sig för risken att drabbas av herpes, ta därför alltid snacket oavsett om det leder till att personen du snackar med säger Nej tack, då vill jag inte vara med.

Du skrev i ditt mail till oss att du aldrig berättat om ditt tillstånd för någon annan person, men jag hoppas verkligen att du vågar göra det i framtiden. Läs på om hur andra människor i din situation hanterar sina liv och sina nära relationer så ska du se att även du kommer känna dig mycket mindre ensam och mycket modigare i framtiden. Som du märker genom Ellens TED-snack kan det faktiskt komma en hel del bra och intressant av att våga vara öppen med sin diagnos. Bara genom att skicka ditt mail till oss är du en liten bit på väg!
[irp]Här kommer nästa råd som kan verka lite galet, men som jag tycker är ett fantastiskt initiativ! Om man som bärare av herpes eller andra könssjukdomar känner sig obotligt rädd för att ta snacket med en potentiell partner kan det vara en god tanke att helt enkelt dejta människor som ”sitter i samma båt”. Det finns ett par dejtingsajter på nätet som riktar sig till människor som lever med olika könssjukdomar, till exempel herpes. Positive Singles är en sådan dejtingsida som välkomnar medlemmar från hela världen. Målet med sådana här dejtingsajter är just att matcha människor som har samma typ av infektion så de slipper oroa sig över att sprida viruset vidare till någon annan. Det avlägsnar också hela orosmomentet med att prata om sin diagnos med främmande människor under dejtingprocessen, något som är väldigt ångestframkallande hos många bärare av herpes. Du klickar bara i en låda när du registrerar dig, så är allt klart! Du behöver alltså inte hitta ”rätt läge”, ”rätt teknik” eller ”rätt tidpunkt” att prata med din dejt om herpes om du väljer denna dejtingmetod.

Med det sagt – det är absolut inte omöjligt för en person mer herpes att inleda och ha ett fantastiskt förhållande med en person som inte bär på herpesviruset. Partners behöver bara vara öppen för kommunikation och villig att vidta vissa säkerhetsåtgärder för att minimera risken att själv bli drabbad av viruset.


The Atlantic publicerade 2014 en artikel i vilken de berättade att det är värre att leva med den sociala stigmatiseringen kring herpes, än de faktiska symptomen [6].


Det är viktigt att komma ihåg att risken att drabbas av herpes aldrig kan nå absolut noll eftersom man kan sprida viruset även om man inte har några symptom. Det är alltså – återigen – väldigt viktigt att prata med sin partner innan man inleder några sexuella aktiviteter. Det är också bra att alltid använda kondom eller slicklapp under ”vanligt” sex och oralsex.

Om du är drabbad av herpes kan du också ta olika antivirala medel – Valtrex till exempel – som har visat sig kunna reducera symptomförekomsten och nivån på själva symptomen ganska effektivt. Kommunikation är trots allt den viktigaste delen. Om du till exempel känner att symptomen börjar visa sig kan det vara bra att berätta det för sin partner på ett bra sätt och komma överens om vilka gränser för fysisk intimitet ni bör vidta tills symptomen stillat sig eller helst försvunnit.

För att sammanfatta denna enormt långa – men också givande artikel – om hur man kan dejta och ha sex med herpes lite enklare: herpes innebär absolut inte slutet på ditt sociala eller sexuella liv! Det finns absolut ingen anledning att låta denna infektion ta över och styra hela ditt liv, inte ens ditt kärleksliv. Kom bara ihåg att nyckeln till att leva ett smidigt (sex)liv med herpes handlar om öppenhet, kommunikation, kunskap och självklart att man ägnar sig åt säkert sex!

Hur dejtar man en person med herpes?

Återigen – tack för ditt gripande mail. Jag hoppas att jag givit dig lite små förslag som kan hjälpa dig ut i livet igen. Du verkar ha en fantastisk inställning till sex i grunden, så ta vara på den med mer försiktighet i framtiden.

Har du också en brinnande fråga om sex, dejting eller relationer som du vill ha besvarad? Tveka inte, skicka oss ett mail från startsidan eller lämna en kommentar nedan. Det är alltid 100% anonymt att ta en kontakt med oss på Lustfyllt! Glöm inte att trycka på gilla-knappen nedan!

Källor

[1] http://www.rfsu.se/sv/Sex–relationer/Konssjukdomar-och-hiv/Herpes/

[2] http://www.cdc.gov/std/herpes/herpes-nhanes-2010.htm

[3] http://hpq.sagepub.com/content/16/1/80.short

[4] http://www.uspreventiveservicestaskforce.org/Page/Document/RecommendationStatementFinal/genital-herpes-screening

[5] http://www.buzzfeed.com/caseygueren/almost-everyone-has-herpes#.harv7zoQZ

[6] http://www.theatlantic.com/health/archive/2014/07/the-overblown-stigma-of-genital-herpes/374757/